Tyvärr tror jag på en bobubbla till viss del.
Människor med normala inkomster köper onormalt dyra hus eller lägenheter utan att banken ställer krav på amorteringar på de lån man tagit för att köpa sitt boende för.
Genom att inte amorteringskravet finns så skapas utrymme för att kunna klara av att betala räntekostnader på en högre kapitalskuld vilket i praktiken höjer priserna på marknaden på ett osunt sätt.
Ett lån man inte behöver betala tillbaka, det liknar mer att man hyr sitt boende från sin bank mot krav att betala finansieringskostnaden och garantera eventuella restvärden samt betala underhåll och driftkostnader för objektet.
Leasing ,hyra eller rental låter som en bättre beskrivning på upplägget.
Naturligtvis måste det ske en nedskrivning av kapitalskulden under lånets löptider gärna med målet att nå en viss procentuell restskuld som motsvarar betalningsförmågan hos den boende kanske vid pension.
Att pressa ner efterfrågan och priser genom att höja räntorna är nog inte så fiffigt då det i varje fall vore att minska hushållens förmåga att amortera.
Räteavdragen behövs fortfarande då skattetrycket fortfarande är för högt för att kunna tillåta människor att spara ihop till sitt boende.
Låt räntan vara fortsatt låg, lagstifta om amorteringskrav som en motprestation för låntagaren,ingen amortering / inget ränteavdrag.
Minimiamorteringen skulle kunna vara 1 % per låntagare och år på kapitalskulden vilket skulle innebära att lånet skulle vara betalt på 50-100 år vilket inte känns orealistiskt.
Begränsa sedan ränteavdraget till livsnödvändiga saker som boende, transport och infrastrukurella investeringar.
Staten skall inte subventionera privat lyxkonsumtion som till exempel resor på kredit.
De låga räntorna är bra för ekonomins utveckling och skulle skada alla brancher utom bankerna som ytterligare skulle öka sina marginaler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar